Bästa schackspelaren genom tiderna!!

”Bästa schackspelaren genom tiderna!”

 

Diskussion från schacksnack om vem som var den bäste schackspelaren genom tiderna! 

 

Det finns många uppfattningar om vem som har varit den bästa spelaren genom tiderna. Det har med all önskvärd tydlighet framgått av debatterna på Schackforum och i en del kommentarer på Schacksnack. För att en gång för alla avgöra frågan har Schacksnack lagt in ”Veckans fråga” i högerspalten och den är begränsad bakåt till Emanuel Lasker som var världsmästare 1894-1921.

Frågan lyder: “Vem har varit den bäste spelaren genom tiderna?”
Läs de 18 kommentarerna till “Veckans fråga…”
Jacob Mejvik säger:
26 mars 2009 klockan 23:39

Förvånad över att Karpov inte fått någon röst än…för mig var det jämnt mellan honom och Kasparov, men Kasparov är stråt vassare.
Tom Österström säger:
27 mars 2009 klockan 17:07

Fischer!
Dock säger:
27 mars 2009 klockan 20:56

Fischer tätt följt av Kasparov. Sen kommer ingenting. Inom 10 år hoppas jag vi kan skriva Carlsen.
Mikael Johansson säger:
27 mars 2009 klockan 21:49

En sådan här röstning bland lågrankade schackspelare är ju naturligtvis värd noll och intet i frågan om den bäste schackspelaren genom alla tider…Det är som att fråga lågstadie-elever vilken matematiker som är bäst genom alla tider…Multiplikation 2×3 förstår de, men det finns mycket annan matematik som de inte förstår. Samma sak med lågrankade schackspelares åsikter om bäste schackspelaren. Frågan borde formulers om till vilken spelare de tycker bäst om!

Jag har åsikten att Capablanca och Fischer är de två största schackbegåvningar som funnits! Men Fischer imponerar genom att konsekvent spela på vinst med både vit och svart…Han har också högst segerprocent med svart av alla världsmästare!

Att Kasparov fick rejält med smörj av ”over the hill” Petrosian och Spassky gör att jag förstår att ”Fischer in his prime” hade gjort processen kort med Kasparov.

När världseliten i början av 70-talet (Spassky världsmästare, Petrosian tidigare världsmästare, Tal, Larsen, Mecking och inte minst Viktor Kortchnoi(!) hade ungefär 150 poäng mindre i ELO-tal än Fischer (Störst differens någonsin!) så förstår man att Fischer var ett unikum.

Hans teoretiska rejting idag (Fischers alltså) hade legat runt 2950 i ELO! – Åtminstone om han varit i närheten av samma form som i början av 1970-talet, dvs han hade varit överlägset nummer ett! De flesta superstormästare förstår hur bra han var, även Kasparov.
Erik Johansson säger:
27 mars 2009 klockan 22:26

Jamen varför luftar du dig då SurMicke? Inte har väl du 27 i rating?
Lasse Karlsson säger:
27 mars 2009 klockan 23:55

Lasker var den spelare som anpassade sig bäst och var världsmästare under längst period. Om jag inte minns fel så ville Bobby Fischer slå Laskers rekord och det var inte helt överraskande att Fischer mötte Spasskij i en returmatch 20 år efter VM i Reykjavik.

Lasse Karlsson
Tomas Pettersson säger:
28 mars 2009 klockan 15:15

Rapport om ett försök att mäta spelkvaliten hos världsmästarna hittar du här:
http://www.fenix.schack.se/dokument/world_champions2006.pdf

(De kommer fram till Capablanca som vinnare)
Thomas S säger:
29 mars 2009 klockan 10:05

Självklart kan en lågt rankad spelare göra en kvalitativ bedömning av vem som har varit bäst. Med Mikaels resonemnang kan inte en enda spelare i Sverige yttra sig. Vi är för dåliga och borde hålla käft.
Man behöver inte vara professionell operasångare för att veta att Jussi var och är bäst.
Jörgen Eriksson säger:
29 mars 2009 klockan 13:25

Begreppen börjar blandas ihop och jag tror vi kommit in på ett känsligt men intressant ämne.

Tycker egentligen Micke har rätt i sak även om jag aldrig skulle uttrycka det så.
Varför skulle det vara självklart att en lågt rankad spelare kan göra en kvalitativ bedömning av vem som varit bäst genom tiderna i en så oerhört komplicerad sport som schack Thomas?!

För mig är det snarare självklart att det inte finns något svar på frågan.. men om vi antar hypotetiskt att det finns ett rätt svar dvs det finns en spelare som verkligen varit bäst så är det nog troligare att en som kan mycket om schack, förstår schack bra etc kan leverera en bättre gissning en någon annan.. Sedan kan förståelse givetvis handla om mycket mer än bara rating.

Själv gillar jag Kasparovs och Shirovs partier.. men kan alldeles för lite för att uttala mig om vem som varit bäst genom alla tider, jag har inte ens spelat igenom partier med allihop

Jussi kanske är bäst men jag hade varit mer övertygad om jag vetat att du visste mycket om opera Thomas
Nils Åke Malmdin säger:
29 mars 2009 klockan 16:55

Detta att rösta är ju ett populärt ämne och man kan ju betvivla resultaten även om det är intressant att följa åsikter och bedömningar. Själv tycker jag att man borde sära på perioden, dvs före och efter datorernas intåg. Perioden före håller jag själv på Fischer, som gjorde jobbet själv men naturligtvis skulle det ha varit intressant att se vad Fischer skulle ha åstadkommet med datorn. Perioden efter får nog Kasparov min röst även om Karpov är i gränslandet där.
Thomas S säger:
29 mars 2009 klockan 20:49

Jörgen

Mikaels ubermenschattityd är obehaglig. Trist attityd gentemot lägra rankade spelare. Löjligt attityd från en medelmåttig spelare som hävdar ranking för att visa att han har rätt. Egen ranking saknar betydelse för att objektivt bedöma vilka av kanske fem spelare som är bäst. ELO är en bra mätare. Eloskillnaden till nummer två är en annan aspekt, precis som Mikael skrev. Ju bättre spelare desto mer kunskap om sin egen favoritspelare.
Emil Hermansson säger:
29 mars 2009 klockan 20:58

Fischer, Karpov och Kasparov var klart bättre än föregångarna och höll redan på sin tid samma klass som dagens toppspelare. Efter Kasparov har vi haft många bra likvärdiga spelare men ingen som riktigt utmärkt sig. Kanske Carlsen kan bli nästa stora spelare.
Mikael Johansson säger:
29 mars 2009 klockan 21:50

Jag uttryckte mig nog lite ”klumpigt”. Men avsikten var inte att vara ”von oben”, utan att påpeka att det är svårare att förstå vilka kvaliteter olika legendariska schackspelare har – Om man har mindre kunskap om schack.

Sen finns det förstås olika typer av styrka som Lasse Karlsson påpekar. Lasker höll sig kvar väldigt länge som världsmästare. Fischer var väldigt överlägsen sin samtida, men dock var han detta under en kort period.

Capablanca var en naturbegåvning som inte tränade speciellt mycket. Ändå nämns han alltid med stor respekt av många stormästare.

En kul grej att notera är att Karpov studerade Capablancas partier noggrant och ”kopierade” (i brist på bättre ord) hans spelstil. Kasparov har bl a studerat Aljechin noggrant och man kan se hur han tagit efter hans spelstil.

Jag tycker förstås inte att ”kopian är bättre än originalet”!
Rickard Engman säger:
31 mars 2009 klockan 12:48

Vem är den bäste schackspelare genom tiderna? . Det vet jag inte men Fischer, Kasparov,Karpov,Anand, Topalov mfl måste ligga högt upp på den listan. När det gäller lågrakades förmåga att bedöma vem ,som är bäst vet jag av egen erfarenhet att det kan man inte! Jag tar mig själv ,som ett exempel när jag var 13 trodde jag att jag var rätt bra för jag spöade alla mina vänner och bekanta ( I Schack Förstås ) men så började jag spela i en schackklubb och blev krossad av deras bästa spelare och så har det fortsatt när jag har blivit bättre så får jag slutligen möta ågon som är änu bättre ,och när jag har blivit änu bättre så får jag ändå spö av någon som är ännu ännu bättre.Så min regel som jag har lärt mig uder åren är Ju Bättre Jag Blir Desto Sämre Inser Jag Att Jag Är!!

Teoretiskt skulle man idag kunna komma nära svaret på Vem som är bäst genom att analysera deras partier med de bästa Fritz/ Rybka mfl men inte ens Programmen är felfria.
Dock säger:
31 mars 2009 klockan 14:15

För att bedöma den bäste schackspelaren så krävs det ingen ranking eller ens kunskap om schack. Det finns tillräckligt med fakta för att plocka ut 5 st som kan komma ifråga. Elo och resultat i tävlingar. Det är fascinerande att se hur mediokra (!) 2650 spelare konsekvent blir överkörda av eliten.

Att med hjälp av Rybka få fram vem som spelade mest felfri schack är ointressant. Kasparov skulle hamna långt ner på den listan. Garri tog precis som Topalov, Tal och till stor del Fischer mycket stora kalkylerade risker för att vinna partiet mot en mänsklig motståndare. Spelar man alltid på vinst måste man ofta ta ”fel” vägar. Men det visade sig vara lönsamt. De hade givetvis spelat annorlunda mot datorer.

Minst ”fel%” skulle jag nog tro att Kramnik har. Uffe tror jag skulle hamna mycket högt upp.
Ola Winfridsson säger:
31 mars 2009 klockan 14:18

Problemet är att det i schack är mer eller mindre omöjligt att mäta spelstyrka hos spelare från olika tidsåldrar – det är ungefär som att mäta vetenskapliga upptäckter. Varje ny generation står på axlarna till den föregående. Därför är det enligt mitt förmenande inte riktigt meningsfullt att hävda att spelare x är/var bättre än y eftersom de inte har verkat enligt samma förutsättningar och spelet utvecklas enligt marxismens princip tes – antites – syntes.

Möjligen kan man göra sig en uppfattning spelarnas respektive begåvning och fallenhet för spelet, men det tar ju ingen hänsyn till hårt arbete (många talangfulla spelare/idrottsmän hindras ju paradoxalt nog av sin egen talang: de är så vana vid att leva på sin talang att de inte klarar av att lägga manken till när det verkligen gäller).
André Nilsson säger:
31 mars 2009 klockan 14:50

Varför inte fråga en sån som Ulf Andersson. Han har ju spelat mot både Fischer och Kasparov, så han borde ju veta.
Ingvar Gundersen säger:
1 april 2009 klockan 01:03

Än mer fascinerande, är väl observationen hur världsmästerna – eventuellt världens bästa spelare i sin tid- konsekvent växlar i spelstil. Hittills har alltid en positionell mästare efterföljts av en taktisk, någon får rätta mig om jag har fel.
Har jag rätt i att just nu är spelswtilen som dominerar den yppersta elitén preglat av – just det- superhårdt taktiskt spel, vilket borde stämma med utväxlingen av den förra världsmästaren -Kramniks positionsspel. Nyare, yngra framåtstormande supertalanger har altså alltid straffet den bestående ”äldre” spelstilen, med en fascinerande kombination av förnyat kunnskap och förbättring av föregångare, vetenskapliga analyser av samtidiga spelares svakheter, samt en stor portion eget talang av uppfinnsamhet och kreativet.
 Frågan är om det blir mindre marginaler för förbättringar och nyheter pga datorprogram och flera tillgängliga analyser, eller om vi fortfarande befinner oss i schackets vugga, där möjligheterna för framåtskridande är jamförbart med stjärnerna i universum. Jag väljar för tillfället att tro på det senare.. I så fall vill fortfarande varje ny mästare fortfarande tillföra schacket något unikt. Vem som genom tiderna är den bästa spelaren blir då inte ens akademisk. Alla är ju bäst i sin tid!

 

Det får bli slutordet som också delas av spelare som Botvinnik och Kasparov!!