Schackregler

SVERIGES SCHACKFÖRBUND REGELKOMMITTÉN

 

FIDEs Schackregler

gällande från den 1 juli 2009
i översättning av Ulf Norevall
FIDE:s Schackregler 2009 (nytt och förändrat = kursivt)
FIDE:s Schackregler reglerar närschackspel. Den engelska texten är den
autentiska versionen av Schackreglerna, som antogs vid den 79:e FIDE-kongressen i Dresden
(Tyskland) i november 2008 och träder i kraft den 1 juli 2009. I dessa regler har orden ‘han’, ‘honom’
och ‘hans’ använts, vilka utan åtskillnad inkluderar ‘hon’, ‘henne’ och ‘hennes’.

FÖRORD

Schackreglerna kan inte reglera alla de tänkbara situationer som kan uppstå
under ett parti, ej heller kan de reglera alla organisatoriska frågor. I de fall, som
inte regleras exakt, bör det vara möjligt att fatta ett korrekt domslut genom att
studera analoga situationer i reglerna. Spelreglerna förutsätter att domare har
erforderlig kompetens, sunt omdöme och absolut objektivitet. En alltför detaljerad
regel kan hindra domarens frihet att avkunna domslut där hänsyn tas till
rättvisa, logik och speciella faktorer.
FIDE vädjar till alla schackspelare och förbund att godta detta synsätt.
Ett medlemsförbund har frihet att införa mera detaljerade regler, förutsatt att de
a) inte på något sätt strider mot FIDE:s officiella Schackregler,
b) är begränsade till berört förbunds eget verksamhetsområde och
c) inte gäller för någon av FIDE:s matcher, mästerskap, kvalificerande tävlingar eller
titel- eller ratingturneringar.

GRUNDREGLER

§ 1: Schackspelets karaktär och syfte
1.1. Schack spelas mellan två motståndare som växelvis flyttar pjäser på ett kvadratiskt bräde,
‘schackbrädet’. Spelaren med de vita pjäserna inleder partiet. En spelare sägs ‘vara vid draget’, när
hans motståndares drag har utförts. (Se §6.7)
1.2. Målet för båda spelarna är att ‘angripa’ motståndarens kung på ett sådant
sätt, att motståndaren inte förfogar över något regelrätt drag. Den spelare som uppnår detta sägs ha
‘satt matt’ på sin motståndare och har vunnit partiet. Att lämna sin egen kung under attack, att utsätta
den egna kungen för attack och likaså att slå motståndarens kung är inte tillåtet. Den mattsatte
motståndaren har förlorat partiet.
1.3. Om ställningen är sådan att ingen av spelarna har möjlighet att sätta matt, är partiet remi.

§ 2: Utgångsställningen för pjäserna och schackbrädet
2.1. Schackbrädet består av en spelplan med 8×8 = 64 lika stora kvadratiska rutor,
varannan ljus (de ‘vita’ rutorna) och varannan mörk (de ‘svarta’ rutorna).
Schackbrädet placeras mellan spelarna på sådant sätt att hörnrutan närmast
till höger om varje spelare är vit.
2.2. Vid spelets början har den ene spelaren 16 ljusa pjäser (de ‘vita’ pjäserna)
och den andre spelaren 16 mörka pjäser (de ‘svarta’ pjäserna).
Pjäserna är följande:
En vit och en svart kung K k
En vit och en svart dam Q q 
Två vita och två svarta torn R r  
Två vita och två svarta löpare L l 
Två vita och två svarta springare N n 
Åtta vita och åtta svarta bönder P p 
2.3. Pjäsernas utgångsställning på schackbrädet är följande:

Utgångsställning

Utgångsställning

2.4. De åtta vertikala raderna av rutor kallas ‘linjer’. De åtta horisontella raderna
av rutor kallas ‘rader’. En rak linje av likafärgade rutor, som löper från en kant av brädet till en
angränsande kant, kallas ‘diagonal’.
§ 3: Pjäsernas gång
3.1. Ingen pjäs får flyttas till en ruta som är upptagen av en pjäs av samma färg. Om
en pjäs flyttas till en ruta som är upptagen av en av motståndarens pjäser, slås denna pjäs och
avlägsnas från brädet som en del av samma drag. En pjäs sägs angripa en ruta, om pjäsen kan utföra
ett slag mot denna ruta enligt § 3.2 till 3.8.
En pjäs anses angripa en ruta, även om en sådan pjäs är förhindrad att flytta till den rutan på grund
av att den då skulle lämna eller placera kungen med samma färg den själv har under attack.
3.2 Löparen kan flyttas till varje ruta längs en diagonal på vilken den står.
3.3 Tornet kan flyttas till varje ruta längs den linje eller rad på vilken det står.
3.4 Damen kan flyttas till varje ruta längs den linje, den rad eller en diagonal
på vilken den står.
3.5 Vid utförande av dessa drag kan damen, tornet eller löparen inte passera över
någon mellanstående pjäs.
3.6. Springaren kan flyttas till en av rutorna närmast den där den står, men som inte ligger på samma
rad, linje eller diagonal.
3.7.
a) Bonden kan flyttas framåt till en ledig närmast framförvarande ruta på samma linje, eller
b) kan bonden i sitt första drag avancera två rutor längs samma linje, förutsatt
att båda rutorna är lediga, eller
c) kan bonden flyttas till en ruta som är upptagen av en av motståndarens pjäser och
som ligger diagonalt framför den på en angränsande linje, och den slår då denna pjäs.
d) En bonde, som angriper en ruta som passeras av en av motståndarens bönder,
vilken har flyttats två rutor i ett drag från sin utgångsruta, kan slå motståndarens bonde som om
denna bara hade flyttats en ruta. Detta slag är bara tillåtet som omedelbart svarsdrag på denna
framryckning och kallas att slå ‘en passant’.
e) När en bonde når raden längst bort från sin startposition, måste den som
en del av samma drag på samma ruta bytas ut mot en ny dam, torn, löpare eller springare av samma
färg som bonden har. Spelarens val begränsas inte till pjäser som slagits tidigare. Utbytet av en
bonde till en annan pjäs kallas ‘promovering’, och den nya pjäsens verkan inträder omedelbart.
3.8. Kungen kan flyttas på två olika sätt, nämligen:
i) till en angränsande ruta som inte är angripen av en eller flera av motståndarens pjäser.
eller
ii) genom ‘rockad’. Detta är ett drag med kungen och ett av tornen med samma färg längs
spelarens första rad. Det räknas som ett enda kungsdrag och utförs som följer: kungen flyttas från
sin utgångsruta två rutor mot ett torn som står på sin utgångsruta, varefter tornet flyttas över kungen
till den ruta kungen just har passerat.
1) Rätten att rockera har gått förlorad:
a) om kungen redan har flyttats, eller
b) med ett torn som redan har flyttats.
eller
2) Rockad är tillfälligt förhindrad
a) om kungens utgångsruta eller den ruta kungen måste passera eller
den ruta till vilken kungen ska flyttas är angripen av någon motståndarpjäs, eller
b) om det finns någon pjäs mellan kungen och det torn med vilket rockaden ska utföras.
3.9 Kungen sägs stå ”i schack”, om den är angripen av en eller flera av motståndarens pjäser, även
om sådana pjäser är förhindrade att flytta till den rutan på grund av att de då skulle lämna eller
placera den egna kungen i schack. En spelare får inte utföra ett drag som placerar eller lämnar hans
egen kung i schack.
§ 4: Utförande av drag
4.1. Varje drag måste utföras med endast en hand.
4.2. Spelaren vid draget får ställa en eller flera pjäser till rätta på deras rutor,
om han först tillkännager sin avsikt (t. ex. genom att säga ”j’adoube” eller ”I adjust”).
4.3. Om en spelare vid draget – med undantag för vad som regleras i 4.2 – avsiktligt
på schackbrädet rör
a) en eller flera av sina egna pjäser, måste han flytta den först rörda av dessa pjäser
som kan flyttas, eller
b) en eller flera av motståndarens pjäser, måste han slå den först rörda pjäs, som kan slås.
c) en av sina egna pjäser och en av motståndarens, måste han slå motståndarens
pjäs med den egna pjäsen, eller om detta är regelstridigt, flytta eller
slå den först rörda pjäsen som kan flyttas eller slås. Om det är oklart vilken
pjäs som rördes först, ska spelarens egen pjäs anses vara den först rörda pjäsen.
4.4. Om en spelare vid draget
a) avsiktligt rör sin kung och ett torn, måste han rockera med berörda pjäser, om det är möjligt.
b) avsiktligt rör ett torn och sedan kungen, får han inte rockera åt den sidan i det draget, utan
situationen regleras enligt § 4.3 a).
c) i avsikt att rockera rör kungen eller samtidigt rör kungen och ett torn när rockad åt denna sida inte
är tillåten, måste spelaren göra ett annat regelrätt drag med kungen (vilket kan innefatta att rockera
åt andra hållet). Om kungen inte har något regelrätt drag, är spelaren fri att göra vilket regelrätt drag
som helst.
d) promoverar en bonde, är valet av ny pjäs fullbordat, när den nya pjäsen har berört
promoveringsrutan.
4.5. Om ingen av de vidrörda pjäserna kan flyttas eller slås, får spelaren göra
vilket regelrätt drag som helst.
4.6. När man som ett regelrätt drag eller som en del av ett regelrätt drag har släppt en pjäs på en ruta,
kan man inte flytta den till en annan ruta i det draget. Draget anses vara utfört när:
a. vid slag, när den slagna pjäsen har avlägsnats från schackbrädet, och när spelaren har placerat sin
egen pjäs på dess nya ruta och har släppt taget om den pjäs, som utfört slaget;
b. vid rockad, när spelarens hand har släppt tornet på rutan som dessförinnan passerats
av kungen. När spelaren har släppt kungen, är draget ännu inte utfört, men spelaren har inte
längre rätt att göra något annat drag än rockad åt den sidan, om detta är regelrätt;
c. vid bondepromovering, när bonden har avlägsnats från schackbrädet och spelarens hand har
placerat den nya pjäsen på promoveringsrutan och släppt den. Om spelarens hand har släppt
bonden som nått promoveringsrutan, är draget ännu inte utfört, men spelaren har inte längre rätt att
spela bonden till en annan ruta.
Draget anses vara regelrätt utfört, när alla relevanta delar enligt § 3 har fullbordats. Om draget inte
är regelrätt, ska ett annat drag göras i stället i enlighet med § 4.5.
4.7. Om motståndaren bryter mot § 4, kan en spelare inte påtala detta, sedan han själv avsiktligt
vidrört en pjäs.
§ 5: Avslutat parti
5.1. a) Partiet är vunnet av den spelare som satt sin motståndare matt med ett
regelrätt drag. Detta avslutar omedelbart partiet.
5.1. b) Partiet är vunnet av den spelare, vars motståndare förklarar att han ger upp.
Detta avslutar omedelbart partiet.
5.2. a) Partiet är remi när spelaren vid draget inte kan göra något regelrätt drag
och hans kung inte står i schack. Partiet sägs då sluta med ‘patt’. Det förutsätts att draget
som ledde fram till pattställningen var regelrätt. Detta avslutar omedelbart partiet.
5.2 b) Partiet är remi när en ställning har uppkommit, där ingen av spelarna kan sätta motståndaren
matt med någon som helst följd av regelrätta drag. Partiet sägs sluta i ’död ställning’. Detta avslutar
omedelbart partiet, förutsatt att draget som ledde fram till ställningen var regelrätt. (Se §9.6)
5.2. c) Partiet är remi efter överenskommelse mellan de två spelarna under partiet.
Detta avslutar omedelbart partiet. (Se § 9.1)
5.2. d) Partiet kan bli remi, om en identisk ställning just kan uppkomma eller har
uppkommit på schackbrädet för minst tredje gången. (Se § 9.2)
5.2. e) Partiet kan bli remi, om åtminstone de senaste 50 på varandra följande dragen har utförts av
båda spelarna utan att någon bonde flyttats eller någon pjäs slagits. (Se § 9.3)
TÄVLINGSREGLER
§ 6: Schackklockan
6.1. Med ‘schackklocka’ avses en klocka med två tidvisare, som är förbundna
med varandra på ett sådant sätt att bara en av dem kan vara i gång vid varje enskild tidpunkt.
Med ‘klocka’ avses i Schackreglerna en av de två tidvisarna. Varje klocka har en ’kläpp’.
Med ‘kläppen har fallit’ menas att den tilldelade tiden för en spelare har löpt ut.
6.2. a) När man använder en schackklocka, måste var och en av spelarna göra ett
visst antal drag eller alla drag under en tilldelad tidsperiod; alternativt kan man
tilldelas viss extratid efter varje drag. Allt detta måste regleras i förväg.
6.2. b) En spelares inbesparade tid under en period läggs till hans disponibla tid för nästa period,
utom när metoden med ‘fördröjningstid’ tillämpas. I metoden med fördröjningstid erhåller båda
spelarna en bestämd ‘grundbetänketid’. De erhåller också en ‘fixerad extratid’ för varje drag.
Nedräkningen av grundtiden börjar först när extratiden har löpt ut. Under förutsättning att
spelaren stoppar sin klocka innan extratiden har löpt ut, förändras inte hans grundtid,
oberoende av hur stor del av extratiden han utnyttjat.
6.3. Omedelbart efter det att en kläpp faller, måste man kontrollera att kraven i § 6.2 a) uppfylls.
6.4. Domaren bestämmer före partiets start var schackklockan ska placeras.
6.5. Vid den tidpunkt som bestämts för partiets början startas klockan för
spelaren med de vita pjäserna.
6.6. a) En spelare ska förlora partiet, om han anländer till schackbrädet efter spelperiodens början.
Det innebär nolltolerans mot sen ankomst. Reglerna för en tävling kan specificera annan
toleransgräns.
b. Om reglerna för en tävling specificerar en annan toleransgräns, skall följande gälla. Om ingen
av spelarna är på plats vid partistart, förlorar vitspelaren tiden från partistart till dess att han
anländer, såvida inte tävlingens regler specificerar eller domaren bestämmer annorlunda.
6.7 a) Under partiet ska varje spelare efter att ha utfört sitt drag på schackbrädet
stanna sin egen klocka och starta motståndarens klocka. En spelare måste alltid tillåtas stanna sin
klocka. Hans drag anses inte vara fullbordat förrän han har gjort så, såvida inte det utförda draget
avslutar partiet. (Se §§ 5.1 a), 5.2.a),b),c) och 9.6)
Tiden mellan utförandet av draget på schackbrädet, stannandet av den egna klockan och startandet
av motståndarens klocka betraktas som del av spelarens tilldelade betänketid.
b) En spelare måste stanna sin klocka med samma hand som han utfört draget
med. Det är förbjudet att hålla fingret på omställaren eller att ‘sväva’ över den.
c) Spelarna måste hantera schackklockan på ett tillbörligt sätt. Det är förbjudet att slå
våldsamt på den, att lyfta upp den eller att välta den. Otillbörlig hantering av
schackklockan ska bestraffas i enlighet med § 13.4.
d) Om en spelare är oförmögen att hantera klockan kan han tillhandahålla en assistent, som måste
vara godtagbar för domaren, för att sköta klockan. Domaren skall justera hans tilldelade betänketid
på ett rimligt sätt.
6.8. En kläpp anses ha fallit när domaren observerar detta faktum eller när ett
korrekt påtalande av detta har gjorts av en av spelarna.
6.9. Om en spelare – med undantag av de fall, där någon av § 5.1 a), b), och 5.2 a), b) och c) är
tillämplig – inte fullbordar det föreskrivna antalet drag på den tilldelade tiden, är partiet förlorat för
den spelaren. Emellertid är partiet remi, om ställningen är sådan att motståndaren inte kan sätta
denne spelare matt med någon som helst följd av regelrätta drag.
6.10. a) Varje klockindikering anses vara bindande, såvida ingen uppenbar defekt
föreligger. En schackklocka med uppenbar defekt ska bytas ut. Domaren ska byta ut
klockan och efter bästa omdöme bestämma de tider den nya schackklockan ska visa.
b). Om man under ett parti finner, att endera eller båda klockorna inte blivit inställda på rätt tid,
ska en av spelarna eller domaren stanna klockan omedelbart. Domaren ska ställa klockorna korrekt
och korrigera tiderna och dragräknaren. Han ska efter sitt bästa omdöme reglera detta.
§ 6.11 Om båda kläpparna har fallit och det är omöjligt att fastställa vilken kläpp som föll först
a. ska partiet fortsätta om det inträffar under en tidsperiod som inte är den sista.
b. är partiet remi om det inträffar under den tidsperiod, då alla återstående drag ska utföras.
6.12. a) Om partiet tillfälligt behöver avbrytas, ska domaren stanna klockorna.
b) En spelare får stanna klockorna endast för att söka assistens hos domaren, till exempel
då promovering har ägt rum och den erforderliga pjäsen ej finns till hands.
c) Domaren ska bestämma när partiet åter ska startas.
d) Om en spelare stannar klockorna för att söka assistans hos domaren, skall domaren avgöra
om spelaren har något giltigt skäl att göra så. Om det är uppenbart att spelaren inte har giltigt något
skäl för att stanna klockorna, ska spelaren bestraffas enligt § 13.4.
6.13. Om någon oegentlighet uppstår och/eller pjäserna måste återställas till en tidigare
position, ska domaren efter sitt bästa omdöme bestämma de tider klockorna ska visa. Om nödvändigt
ska han också korrigera dragräknaren.
6.14. Projektionsdukar, monitorer och demonstrationsbräden, som visar den aktuella
ställningen på schackbrädet, utförda drag och antalet gjorda drag, liksom klockor
som också visar antalet drag, är tillåtna i spellokalen. Emellertid får en spelare inte
framställa något krav som grundas enbart på något som visas på detta sätt.
§ 7: Regelstridiga ställningar
7.1.
a) Om det under ett parti upptäcks att pjäsernas utgångsställning var inkorrekt,
ska partiet annulleras och ett nytt parti spelas.
b) Om det under ett parti upptäcks att schackbrädet placerats i strid mot § 2.1, fortsätter partiet,
men den uppnådda ställningen måste överföras till ett korrekt placerat schackbräde.
7.2. Om ett parti har börjat med ombytta färger, ska det fortsätta, såvida inte
domaren bestämmer annorlunda.
7.3. Om en spelare stöter till en eller flera pjäser så att de kommer i oordning,
ska han återställa den korrekta ställningen på sin egen tid. Om det är nödvändigt
har såväl spelaren som motståndaren rätt att stanna klockorna och begära assistans av
domaren. Domaren kan bestraffa den spelare som orsakat att pjäserna kommit i oordning.
7.4. a) Om det under ett parti upptäcks att ett regelstridigt drag, inkluderande bondepromovering
eller slag av motståndarens kung, har fullbordats, ska ställningen omedelbart före felaktigheten
återställas. Om ställningen omedelbart före felaktigheten inte kan identifieras, ska partiet fortsätta
från den sista identifierbara ställning, som föregår felaktigheten. Klockorna ska justeras enligt §
6.13, och § 4.3 och 4.6 ska tillämpas för det drag som ersätter det regelstridiga draget. Därefter ska
partiet fortsätta från den korrigerade ställningen.
7.4 b) Sedan man vidtagit åtgärder enligt § 7.4 a) ska domaren för en spelares första
regelstridiga drag ge två minuters extra tid till motståndaren; för ett andra regelstridigt
drag av samma spelare ska domaren ge ytterligare två minuter extra tid till
motståndaren; vid ett tredje regelstridigt drag av samma spelare ska domaren
förklara partiet förlorat för den spelaren. Emellertid är partiet remi, om ställningen är sådan att
motståndaren inte kan sätta denne spelare matt med någon som helst följd av regelrätta drag.
7.5 Om det under ett parti upptäcks att pjäserna har rubbats från sina rutor, ska
ställningen före felaktigheten återställas. Om ställningen omedelbart före
felaktigheten inte kan fastställas, ska partiet fortsätta från den sista identifierbara
ställning, som föregår felaktigheten. Klockorna skall justeras enligt § 6.13. Därefter
skall partiet fortsätta från den korrigerade ställningen.
§ 8: Protokollföring
8.1. Under spelets gång ska båda spelarna anteckna sina egna och motståndarens
drag, drag för drag, så tydligt och läsligt som möjligt i algebraisk notation (Appendix
C) på det protokollblad som föreskrivs för tävlingen. Det är förbjudet att skriva dragen i förväg,
såvida inte spelaren begär remi enligt §9.2 eller 9.3 eller om han gör ett förseglingsdrag enligt
’Vägledning när ett parti behöver avbrytas’ Punkt 1.a. En spelare får svara på motståndarens drag
innan han protokollför det, om han så önskar. Han måste protokollföra sitt senaste drag innan han
gör ett nytt. Ett remierbjudande måste noteras på protokollet av båda spelarna. (Se C13).
Om en spelare är oförmögen att föra protokoll, kan en assistent, som måste vara godtagbar för
domaren, utses av spelaren för att notera dragen. Inställningen på hans klocka ska anpassas av
domaren på ett skäligt sätt.
8.2. Protokollet ska vid varje tidpunkt vara synligt för domaren.
8.3. Protokollen är turneringsarrangörens egendom.
8.4. Om en spelare har mindre än fem minuter kvar på sin klocka i något skede under en period och
inte får extratid på 30 sekunder eller mera tillagd för varje drag, är han under återstoden av perioden
inte tvungen att uppfylla kraven i § 8.1. Omedelbart efter det att en kläpp har fallit, måste spelaren
uppdatera sitt protokoll helt och fullt innan han utför ett drag på brädet.
8.5. a) Om ingen av spelarna behöver föra protokoll enligt § 8.4, bör domaren eller
en assistent försöka vara närvarande och föra protokoll. I detta fall ska domaren stoppa
klockorna omedelbart efter det att en kläpp har fallit. Sedan ska båda spelarna
komplettera sina protokoll med hjälp av domarens eller motståndarens protokoll.
b) Om det endast är en av spelarna som inte behöver föra protokoll enligt § 8.4
måste han fullständigt komplettera sitt protokoll så snart som en kläpp har fallit.
Under förutsättning att spelaren är vid draget, får han använda motståndarens
protokoll. Spelaren är inte tillåten att göra ett drag förrän han har kompletterat sitt
eget protokoll och återlämnat motståndarens.
c) Om inget komplett protokoll föreligger, måste spelarna rekonstruera partiet
på ett annat schackbräde under kontroll av domaren eller en assistent som, innan
rekonstruktionen äger rum, först ska anteckna den aktuella ställningen i partiet,
klockställningen och antalet utförda drag i den mån sådana uppgifter är tillgängliga.
8.6. Om protokollen inte kan kompletteras så att det framgår att en spelare har
överskridit den tilldelade tiden, ska nästa drag som spelas anses vara det första
i den följande dragserien, såvida det inte är uppenbart att fler drag har utförts.
8.7 Vid partiets slut ska båda spelarna underteckna båda protokollen med angivande
av resultatet i partiet. Detta resultat skall gälla, även om det är inkorrekt, såvida inte
domaren bestämmer annorlunda.
§ 9: Remiparti
9.1. a) Reglerna för en tävling kan föreskriva, att spelarna inte utan domarens godkännande får
enas om remi efter mindre än ett angivet antal drag, eller överhuvudtaget inte alls.
b) Om reglerna för en tävling tillåter att man enas om remi, gäller följande:
1. En spelare som önskar bjuda remi skall göra så först efter att han gjort ett
drag på schackbrädet och innan han stannar sin egen klocka och startar
motståndarens. Ett remianbud vid varje annan tidpunkt under spelet är ändå giltigt,
men § 12.6 måste beaktas. Inga villkor kan kopplas till anbudet. I inget av
fallen kan anbudet återtas, och det förblir gällande tills motståndaren antar det,
avslår det muntligt, avslår det genom att röra en pjäs i avsikt att flytta den eller slå
den eller till dess att partiet avslutas på något annat sätt.
2. Båda spelarna ska notera ett remianbud i sina protokoll med symbolen (=),
enligt Appendix C 13.
3. En begäran om remi enligt §§ 9.2, 9.3 eller 10.2 ska anses som ett remianbud.
9.2. Partiet är remi efter en korrekt begäran av en spelare vid draget, när samma ställning
för åtminstone tredje gången (och inte nödvändigtvis genom dragupprepning)
a) kommer att uppstå, om han först skriver sitt drag på sitt protokoll och förklarar
sin avsikt för domaren att göra detta drag, eller
b) just har uppstått och det är spelaren vid draget som begär remi.
Ställningar enligt a) och b) anses vara desamma, om samma spelare är vid
draget, om pjäser av samma slag och färg står på samma rutor och om samtliga
möjliga drag för båda spelarnas pjäser är desamma.
Ställningar är inte desamma, om en bonde som kunde ha slagits en passant inte längre kan slås så.
När en kung eller ett torn måste flyttas, förlorar den pjäsen sin eventuella rätt till rockad först sedan
den flyttats.
9.3. Partiet är remi efter en korrekt begäran av spelaren vid draget, om
a) han skriver på sitt protokoll och förklarar sin avsikt för domaren att göra detta
drag, som kommer att resultera i att de senaste 50 dragen gjorts av båda
spelarna utan att någon bonde flyttats och utan att någon pjäs slagits, eller
b) de senaste på varandra följande 50 dragen har gjorts av båda spelarna
utan att någon bonde flyttats och utan att någon pjäs slagits.
9.4. Om en spelare rör en pjäs enligt beskrivningen i § 4.3 utan att begära remi, förlorar han rätten
att begära remi enligt § 9.2 eller 9.3 i detta drag.
9.5. Om en spelare begär remi enligt § 9.2 eller 9.3, får han stanna båda klockorna. (Se § 6.12. b))
Han har inte tillåtelse att ta tillbaka sitt krav.
a) Om kravet visar sig vara riktigt är partiet omedelbart remi.
b) Om kravet visar sig vara oriktigt, ska domaren lägga till tre minuter till motståndarens återstående
tid. Sedan ska partiet fortsätta. Om kravet grundades på ett avsett drag, måste detta drag utföras i
enlighet med § 4.
9.6. Partiet är remi när en ställning har uppstått, från vilken en mattsättning inte kan uppkomma
genom någon möjlig serie av regelrätta drag. Detta avslutar omedelbart partiet, förutsatt att draget
som ledde till denna ställning var regelrätt.
§ 10: Tidsbegränsad avslutning
10.1. ‘Tidsbegränsad avslutning’ är den fas i ett parti, när alla (återstående)
drag måste göras på en begränsad tid.
10.2. Om en spelare vid draget har mindre än två minuter kvar på sin klocka, får han kräva remi
innan hans kläpp faller. Han ska tillkalla domaren och får stanna klockorna. (Se § 6.12 b).
a) Om domaren är övertygad om att motståndaren inte anstränger sig för att vinna partiet på normalt
sätt eller om att det inte är möjligt att vinna på normalt sätt, så ska han förklara partiet remi. I annat
fall ska han uppskjuta sitt beslut eller avslå kravet.
b) Om domaren uppskjuter sitt beslut, kan motståndaren tilldelas två minuters extra betänketid och
partiet ska fortsätta, om möjligt i en domares närvaro. Domaren ska tillkännage slutresultatet senare
under partiet eller så snart som möjligt sedan en kläpp har fallit. Han ska förklara partiet remi om
han instämmer i att slutställningen inte kan vinnas på normalt sätt eller i att motståndaren inte gjorde
tillräckliga ansträngningar att vinna på normalt sätt.
c) Om domaren har avslagit kravet skall motståndaren tilldelas två minuters extra betänketid.
d) Domarens beslut vad avser § 10.2 a, b och c ska vara slutgiltigt.
§ 11: Poängberäkning
11.1. Såvida inte annat tillkännagivits i förväg erhåller vinnaren av ett parti (även
genom walk over) en (1) poäng, förloraren (även genom walk over) noll (0) poäng
och vid remi erhåller båda spelarna en halv poäng (½).
§ 12: Spelarnas uppförande
12.1. Spelarna får inte agera på något sätt som gör att schackspelet råkar i vanrykte.
12.2 Spelarna är inte tillåtna att lämna ‘tävlingsområdet’ utan domarens tillåtelse.
Tävlingsområdet definieras som spellokalen, vilorum, serveringsutrymme, rökyta och andra platser
som angivits av domaren. Spelare vid draget får inte lämna spellokalen utan domarens tillåtelse.
12.3. a. Det är förbjudet för spelarna att under spelets gång använda några som helst anteckningar,
informationskällor eller råd eller att analysera på ett annat schackbräde.
b. Det är förbjudet för en spelare att utan domarens tillstånd ha mobiltelefon eller andra
elektroniska kommunikationsmedel inom tävlingsområdet, såvida de inte är fullständigt avstängda.
Om en sådan apparat avger ett ljud, ska spelaren förlora partiet. Motståndaren ska vinna. Om
emellertid motståndaren inte kan vinna partiet med någon som helst följd av regelrätta drag, ska
hans resultat vara remi.
c. Rökning är tillåten endast i den del av tävlingsområdet som anges av domaren.
12.4 Protokollet ska användas endast för notering av dragen, klockornas ställning,
remierbjudanden och omständigheter kring ett krav och andra relevanta data.
12.5. Spelare som har avslutat sina partier ska betraktas som åskådare.
12.6. Det är förbjudet att distrahera eller förarga motståndaren på vilket sätt det vara må.
Detta inkluderar obefogade krav, obefogade remianbud eller att orsaka störande ljud inom
tävlingsområdet.
12.7. Överträdelser av någon del av § 12.1 – 12.6 ska leda till bestraffningar enligt § 13.4.
12.8. Partiet är förlorat för en spelare som framhärdar i vägran att följa Schackreglerna.
Motståndarens poäng ska bestämmas av domaren.
12.9. Om båda spelarna befinnes skyldiga enligt § 12.8, ska partiet förklaras förlorat för båda
spelarna.
12.10. I fallen 10.2.d eller Appendix D får en spelare inte överklaga domarens beslut. Eljest har en
spelare rätt att överklaga varje beslut av domaren, såvida inte tävlingens regler bestämmer
annorlunda.
§ 13: Domarens roll (Jämför FÖRORD)
13.1. Domaren ska se till att Schackreglerna strikt följs.
13.2. Domaren ska på bästa sätt handla i tävlingens intresse. Han bör försäkra sig om att spelmiljön
hela tiden är god och att spelarna inte störs. Han ska övervaka tävlingens förlopp.
13.3. Domaren ska observera partierna, speciellt när spelarna är i tidsnöd, verkställa beslut han fattat
och påföra spelarna bestraffningar när så är påkallat.
13.4. Bestraffningar som domaren förfogar över innefattar:
a) en varning,
b) ökning av motståndarens återstående tid,
c) minskning av den regelbrytande spelarens återstående tid,
d) rätten att förklara partiet förlorat,
e) minskning av den regelbrytande spelarens uppnådda poäng i partiet,
f) ökning av den poäng i partiet som motståndaren uppnått upp till högsta möjliga för
det partiet,
g) uteslutning ur tävlingen.
13.5. Domaren får tilldela en eller båda spelarna extra tid i händelse av yttre störning av partiet.
13.6. Domaren får inte ingripa i ett parti utom i fall som anges av Schackreglerna. Han får inte ange
antalet gjorda drag utom i enlighet med § 8.5, då åtminstone en kläpp har fallit. Domaren ska avhålla
sig från att uppmärksamma en spelare på att hans motståndare har gjort ett drag eller på att spelaren
inte har slagit om klockan.
13.7.a. Åskådare och spelare i andra partier får inte diskutera eller på annat sätt ingripa i ett parti.
Om det är nödvändigt får domaren avvisa den som bryter mot bestämmelsen från spellokalen. Om
någon observerar en oriktighet, får han endast informera domaren.
b. Utan domarens tillstånd är det förbjudet för envar att använda mobiltelefon eller något slag av
kommunikationsmedel inom spelområdet eller på varje angränsande yta som domaren anger.
§ 14: FIDE
14.1. Medlemsfederat inte får extratid på 30 sekunder eller mera tillagd för varje drag, är han under återstoden av perioden 11.1. Såvida inte annat tillkännagivits i förväg erhåller vinnaren av ett parti (br /ävenioner får begära att FIDE fattar ett officiellt beslut om
problem som hänför sig till Schackreglerna.
APPENDIX
A. Snabbschack
A 1. Ett ‘snabbschackparti’ är ett parti där antingen alla dragen måste göras inom en bestämd tid på
minst 15 minuter men mindre än 60 minuter för vardera spelaren; eller där den tilldelade tiden
plus 60 gånger varje tbr /illägg är minst 15 minuter men mindre än 60 minuter för vardera spelaren.
A2. Spelarna behöver inte föra protokoll över dragen.
A 3. När det föreligger nöjaktig övervakning (t.ex. en domare för högst tre partier), ska
Tävlingsreglerna gälla.
A 4. När övervakningen är onöjaktig, ska Tävlingsreglerna gälla, utom när dessa ersätts av följande
regler för Snabbschack:
a) Sedan båda spelarna har fullbordat tre drag, kan inga klagomål framställas vad avser felaktig
pjäsuppställning, orientering av schackbrädet eller hur klockorna ställts. Om kung och dam fått
omvänd placering är rockad med denna kung inte tillåten.
b) Domaren ska fatta beslut enligt § 4 (utförande av drag) bara om han anmodas till det av en eller
båda spelarna.
c) Ett regelstridigt drag är fullbordat så snart som motståndarens klocka har startats. Motståndaren är
då berättigad att påtala att spelaren fullbordat ett regelstridigt drag innan den påtalande själv har
utfört sitt drag. Först efter ett sådant krav ska domaren ge ett utslag. Om båda kungarna står i schack
eller om en bondepromovering inte har fullbordats, ska domaren om möjligt ingripa.
d) 1. Kläppen anses ha fallit när ett korrekt påtalande av detta har gjorts av en spelare. Domaren ska
avhålla sig från att fästa uppmärksamheten på att en kläpp har fallit, men han får göra så om båda
kläpparna har fallit.
2. För att kräva vinst på tid måste kravställaren stanna båda klockorna och underrätta domaren. För
att kravet ska ge vinst måste kravställarens kläpp vara uppe och motståndarens kläpp nere, när
klockorna har stoppats.
3. Om båda kläpparna har fallit som beskrivs i 1. och 2., ska domaren förklara partiet remi.
B. Blixt
B1. Ett ‘blixtparti’ är ett parti där alla dragen måste göras inom en bestämd tid på mindre än 15
minuter för vardera spelaren, eller där den tilldelade tiden plus 60 gånger varje tillägg är mindre än
15 minuter för vardera spelaren.
B2. När det föreligger nöjaktig övervakning av spelet (en domare för ett parti) ska Tävlingsreglerna
och § A 2 gälla.
B 3. När övervakningen är onöjaktig ska följande gälla:
a) Spelet ska regleras av Snabbschackreglerna enligt Appendix A utom där dessa
ersätts av följande Blixtschackregler.
b) §10.2 och A4c gäller inte.
c) Ett ogiltigt drag är fullbordat så snart som motståndarens klocka har startats. Motståndaren är
nu berättigad att kräva vinst innan han gör ett eget drag. Men om motståndaren inte kan sätta
spelaren som fullbordat det ogiltiga draget matt med någon som helst följd av regelrätta drag, är
kravställaren endast berättigad att kräva remi innan han gör ett eget drag. Sedan han gjort ett eget
drag, kan ett ogiltigt drag inte korrigeras, såvida man inte ömsesidigt kommer överens om detta utan
ingripande av en domare.
C. Algebraisk notation
FIDE erkänner för sina egna tävlingar och matcher endast ett notationssystem, det algebraiska
systemet, och rekommenderar användning av denna enhetliga schacknotation även i schacklitteratur
och tidskrifter. Protokoll där annat notationssystem än det algebraiska används, kan inte åberopas
som bevis i de fall där en spelares protokoll normalt används för detta ändamål. En domare som
observerar att en spelare använder något annat notationssystem än det algebraiska ska varna spelaren
i fråga i enlighet med detta krav.
Beskrivning av det algebraiska systemet
C1. I denna beskrivning menas med ”pjäs” varje annan pjäs än bonde.
C2. Varje pjäs anges med sitt namns begynnelsebokstav i versal. Exempel:
K = kung, D = dam, T = torn, L = löpare, S = springare.
C3. Som första bokstav i pjäsens namn får varje spelare fritt använda begynnelsebokstaven i det
namn som vanligen används i hans land. Exempel:
F = fou (löpare på franska), B = bishop (löpare på engelska). I tryckta publikationer
rekommenderas användning av figurer för pjäserna.
C4. Bönder anges ej med sin första bokstav utan kännetecknas av frånvaron av en
sådan bokstav. Exempel: e5, d4, a5.
C5. De åtta linjerna (från vänster till höger för vit och från höger till vänster för svart) anges med de
små bokstäverna a respektive b, c, d, e, f, g, och h.
C6. De åtta raderna (nerifrån och upp för vit och uppifrån och ner för svart) är
numrerade 1 respektive 2, 3, 4, 5, 6, 7 och 8. I konsekvens härmed
placeras i utgångsställningen de vita pjäserna och bönderna på första och andra
raden samt de svarta pjäserna och bönderna på åttonde och sjunde raden.
C7. Som en konsekvens av reglerna ovan anges var och en av de 64 rutorna med en unik
kombination av en bokstav och en siffra.
C8. Varje drag av en pjäs anges med a) begynnelsebokstaven hos pjäsen i
fråga och b) ankomstrutan. Det ska inte vara något bindestreck mellan a) och b).
Exempel: Le5, Sf3, Td1.
När det gäller bönder anges endast ankomstrutan. Exempel: e5, d4, a5.
C9. När en pjäs slår insättes ett x mellan a) begynnelsebokstaven hos pjäsen i fråga och
b) ankomstrutan. Exempel: Lxe5, Sxf3, Txd1.
När en bonde slår måste inte enbart ankomstrutan anges, utan även den linje som lämnas, åtföljd av
ett x. Exempel: dxe5, gxf3, axb5. I händelse av ”en passant”-slag anges ankomstrutan som den ruta
där bonden som utför slaget slutligen ställs med tillägg av noteringen ”e.p.”.
C10. Om två identiska pjäser kan flytta till samma ruta anges pjäsen som flyttas enligt följande:
1) Om båda pjäserna står på samma rad:
a) med begynnelsebokstaven i pjäsens namn,
b) med linjen som lämnas och
c) ankomstrutan.
2) Om båda pjäserna står på samma linje:
a) med begynnelsebokstaven i pjäsens namn,
b) med numret på den rad som lämnas och
c) ankomstrutan.
3) Om pjäserna står på olika rader och linjer har metod 1) företräde.
Vid slag skall ett x insättas mellan b) och c).
Exempel:
1) Det finns två springare på rutorna g1 respektive d2 och en av dem flyttar
till rutan f3: man skriver Sgf3 eller Sdf3, beroende på vilken springare som
flyttar.
2) Det finns två springare på rutorna g5 respektive g1 och en av dem flyttar
till rutan f3: man skriver S5f3 eller S1f3, beroende på vilken springare som flyttar.
3) Det finns två springare på rutorna h2 respektive d4 och en av dem flyttar
till rutan f3: man skriver Shf3 eller Sdf3, beroende på vilken springare som
flyttar.
Om det sker ett slag på ruta f3 ändras de föregående exemplen genom att man
sätter in ett x: 1) antingen Sgxf3 eller Sdxf3, 2) antingen S5xf3 eller S1xf3, 3)
antingen Shxf3 eller Sdxf3, beroende på vilken springare som slår.
C11. Om två bönder kan slå samma pjäs eller bonde hos motståndaren, anges
bonden som flyttas med a) bokstaven för den linje som lämnas, b) ett x, och c)
ankomstrutan. Exempel: Om det står vita bönder på rutorna c4 respektive e4 och en
svart bonde eller pjäs på ruta d5, skriver man vits drag cxd5 eller exd5,
beroende på vilken bonde som slår.
C12. Vid bondepromotion anges det faktiska draget omedelbart följt av den nya
pjäsens begynnelsebokstav. Exempel: d8D, f8S, b1L, g1T.
C13. Remianbud ska noteras med (=).
Viktiga beteckningar:
0-0 rockad med torn h1 eller h8 (kort rockad).
0-0-0 rockad med torn a1 eller a8 (lång rockad).
x slår
+ schack
++ eller # schack matt
e.p. slår ”en passant”
Det är inte obligatoriskt att notera ’schack’, ’matt’ och ’slag’ på protokollet.
Exempel på partiprotokoll: 1. e4 e5 2. Sf3 Sf6 3. d4 exd4 4. e5 Se4 5. Dxd4 d5 6. exd6 e.p. Sxd6 7.
Lg5 Sc6 8. De3+ Le7 9. Sbd2 0-0 10. 0-0-0 Te8 11. Kb1 (=)
D. Tidsbegränsad avslutning när ingen domare finns närvarande inom
tävlingsområdet
D1. När partier spelas enligt § 10, får en spelare kräva remi när han har mindre än
två minuter kvar på sin klocka och innan hans kläpp faller. Detta avslutar partiet. Han
får framställa sitt krav på grundval av
a) att hans motståndare inte kan vinna på normalt sätt, och/eller
b) att hans motståndare inte har ansträngt sig för att vinna på normalt sätt.
I fall a) måste spelaren skriva ner slutställningen och hans motståndare bekräfta den.
I fall b) måste spelaren skriva ner slutställningen och bifoga ett uppdaterat protokoll.
Motståndaren ska bekräfta både protokollet och slutställningen.
Kravet ska hänskjutas till en domare, vars avgörande blir slutgiltigt.
E. Regler för spel med blinda eller visuellt handikappade spelare
E1. Turneringsledare skall ha rätten att använda sig av följande regler beroende på lokala
förhållanden. I tävlingsschack mellan seende och synskadade (högst 10% synskärpa eller 20 graders
synfält) spelare kan endera av dem begära användandet av två bräden, varvid den seende spelaren
använder ett vanligt bräde, medan den synskadade spelaren använder ett speciellt konstruerat bräde.
Det speciellt konstruerade brädet måste uppfylla följande krav:
a minst 20 x 20 centimeter,
b de svarta rutorna lätt upphöjda,
c ett hål i varje ruta,
d varje pjäs försedd med en pigg som passar i hålen,
e pjäser av Staunton-modell, varvid de svarta pjäserna skall vara speciellt märkta.
E2. Följande regler skall gälla under spelets gång:
1 Dragen skall annonseras tydligt, repeteras av motståndaren och utföras på bådas bräde. För att
göra annonseringen så tydlig som möjligt föreslås i stället för bokstavering användandet av följande
namn, varvid algebraisk notation skall tillämpas:
A – Anna B – Bella C – Cesar D – David
E – Eva F – Felix G – Gustav H – Hector
Rockad annonseras ”Lange Rochade” (lång rockad på tyska) eller ”Kurze Rochade” (kort rockad på
tyska). Vid bondeförvandling måste spelaren tala om vilken pjäs han väljer.
2 På den synskadade spelarens bräde skall en pjäs anses vara ”rörd” när den tagits ut ur sitt hål.
3 Ett drag skall anses ”utfört” när:
a vid slag, spelaren vid draget har avlägsnat den slagna pjäsen från brädet,
b en pjäs har placerats i ett annat hål,
c draget har annonserats.
Endast därefter för motståndarens klocka startas.
Beträffande punkterna 2 och 3 gäller de vanliga reglerna för den seende spelaren.
4 En för synskadade speciellt konstruerad schackklocka skall finnas tillgänglig. Den skall vara försedd
med följande egenskaper:
a) en urtavla som är utrustad med förstärkta visare där var femte minut markeras med en punkt samt
var 15e minut med två upphöjda punkter,
b) en kläpp som lätt kan kännas. Hänsyn skall tas till att kläppen skall vara så konstruerad att
spelaren kan känna minutvisaren under de sista fem minuterna på varje full timme.
5 Den synskadade spelaren måste föra protokoll i blindskrift, svartskrift eller på band.
6 En felsägning vid annonserandet av ett drag måste korrigeras omedelbart och före det att
motståndarens klocka startas.
7 Om det under ett parti skulle uppkomma olika ställningar på de två brädena måste de korrigeras
med hjälp av turneringsledningen samt jämförelse ske mellan de båda spelarnas protokoll. Om
protokollen stämmer överens med varandra måste den spelare som noterat det rätta draget men utfört
det felaktiga, korrigera sin ställning så att den överensstämmer med det protokollförda draget.
8 När sådana olikheter uppkommer att även protokollen skiljer sig åt, skall ställningen från och med
vilken de två protokollen överensstämmer återställas och tävlingsledaren rätta till klockorna i
enlighet därmed.
9 Den synskadade spelaren skall ha rätten att använda sig av en medhjälpare som har någon, några
eller samtliga av följande uppgifter:
a utföra endera spelarens drag på motståndarens bräde,
b annonsera båda spelarnas drag,
c vara protokollförare åt den synskadade spelaren och starta motståndarens klocka (glöm ej 3c),
d informera den synskadade spelaren, dock endast på dennes begäran, om hur många drag som
utförts och hur mycket tid båda spelarna använt,
e påfordra vinst vid tidsöverskridning och underrätta tävlingsledningen när den seende spelaren
vidrört en av sina pjäser,
f utföra de nödvändiga formaliteterna om partiet avbryts.
10 Om den synskadade spelaren inte nyttjar en medhjälpare kan den seende spelaren anlita någon
som skall utföra uppgifterna nämnda under punkt 9a och b.
F. Regler för Schack960
F1. Inför ett Schack960-parti ställs en slumpmässig startställning upp enligt speciella regler.
Därefter spelas partiet på samma sätt som standardschack. Pjäser och bönder har sina vanliga drag,
och vardera spelarens syfte är att matta motståndarens kung.
F2. Krav för startställningen
a. Startställningen för Schack960 måste uppfylla vissa regler. Vita bönder placeras på andra raden
liksom i reguljär schack. Alla återstående vita pjäser placeras slumpmässigt på första raden, men
med följande restriktioner:
b. Kungen placeras mellan de båda tornen.
Löparna placeras på rutor av motsatt färg.
De svarta pjäserna placeras lika och mittemot motsvarande vita pjäser.
c. Startställningen kan tas fram före partiet antingen av ett datorprogram eller genom att man
använder sig av en tärning, ett mynt, kort etc.
F3 Rockadregler för Schack960
a. Schack960 tillåter vardera spelaren att rockera en gång per parti, ett drag som gör det möjligt att
flytta kung och torn i samma drag. Emellertid krävs en viss modifiering av standardschackreglerna
för rockad, eftersom dessa förutsätter startpositioner för torn och kung som oftast inte är aktuella för
Schack960. Däremot är efter rockad torn- och kungspositionerna exakt desamma, som de skulle ha
varit i standardschack.
b. Hur man rockerar
Beroende på hur kung och torn står före rockaden, genomförs i Schack960 rockadmanövern enligt
en av följande fyra metoder:
1. Dubbeldragsrockad: genom att i ett och samma drag flytta både kungen och tornet.
2. Omkastningsdrag: genom att låta kungen och tornet byta plats.
3. Kungsdragsrockad: genom att göra ett drag med enbart kungen.
4. Torndragsrockad: genom att göra ett drag enbart med tornet.
Rekommendation
När en mänsklig spelare rockerar på ett fysiskt bräde, rekommenderas att kungen flyttas utanför
spelytan närmast intill sin slutposition, att tornet sedan flyttas från sin startposition till sin
slutposition och att sedan kungen placeras på sin ankomstruta.
Klargörande
Alltså är efter rockad mot c-linjen (noteras som 0-0-0 och benämnd lång rockad i ortodoxt schack)
kungen placerad på c-rutan (c1 för vit och c8 för svart) och tornet på d-rutan ( d1 för vit och d8 för
svart). Efter rockad mot g-linjen (noteras som 0-0 och benämnd kort rockad i ortodoxt schack) står
kungen på g-rutan (g1 för vit och g8 för svart) tornet på f-rutan (f1 för vit och f8 för svart).
Noter
1. För att förebygga missförstånd kan det vara lämpligt att säga ” Jag tänker rockera” före rockad.
2. I vissa startställningar flyttas bara kungen eller tornet (men inte båda) vid rockad.
3. I vissa startställningar kan rockad äga rum i redan i första draget.
4. Alla rutor mellan kungens utgångs- och ankomstrutor (inklusive ankomstrutan) och alla rutor
mellan tornets utgångs- och ankomstrutor (inklusive ankomstrutan) måste vara tomma, med
undantag för kungen och det rockerande tornet.
5. I vissa startpositioner kan vissa rutor vara upptagna under rockaden vilka måste ha varit tomma i
standardschack. Efter t.ex. rockad mot c-linjen (0-0-0) är det möjligt att fortfarande ha a, b och/eller
e upptagna, och efter rockad mot g-linjen (0-0) är det möjligt att ha e och/eller h upptagna.
Vägledning när ett parti behöver avbrytas
1. a) Om ett parti inte är avslutat vid spelperiodens slut, ska domaren anmoda spelaren vid draget att
‘försegla’ sitt drag. Spelaren måste skriva sitt drag i entydig notation på sitt protokoll, lägga sitt och
motståndarens protokoll i ett kuvert, klistra igen kuvertet och först därefter stanna sin klocka utan att
starta motståndarens. Intill dess att spelaren stannar klockan behåller han rätten att ändra sitt
förseglingsdrag. Om spelaren utför ett drag på schackbrädet efter det att domaren sagt till honom att
försegla, måste han skriva samma drag på sitt protokoll som sitt förseglingsdrag.
b) En spelare vid draget som avbryter partiet före spelperiodens slut, ska anses ha
förseglat vid den tidpunkt som är bestämd för spelperiodens slut.
2. Följande ska anges utanpå kuvertet:
a) spelarnas namn
b) ställningen omedelbart före förseglingsdraget
c) vardera spelarens förbrukade tid
d) namnet på den spelare som utfört förseglingsdraget
e) numret på det förseglade draget
f) remianbud, om sådant framställdes före avbrottet och är gällande
g) datum, tid och plats för återupptagande av spelet.
3. Domaren ska kontrollera att informationen på kuvertet är riktig och är
ansvarig för att det förvaras på ett betryggande sätt.
4. Om en spelare bjuder remi sedan hans motståndare förseglat sitt drag, är erbjudandet giltigt tills
motståndaren har antagit det eller avböjt det i enlighet med § 9.1.
5. Innan partiet återupptas, ska ställningen omedelbart före förseglingsdraget ställas upp på
schackbrädet, och de tider vardera spelaren förbrukat när partiet avbröts ska anges på klockorna.
6. Om spelarna samtycker till remi före återupptagandet av partiet eller om en
av spelarna meddelar domaren att han ger upp, är partiet avslutat.
7. Kuvertet ska öppnas först då spelaren som ska besvara förseglingsdraget är närvarande.
8. Med undantag för de fall som nämns i § 5, 6.9 och 9.6 är partiet förlorat för en
spelare vars notering av förseglingsdraget:
a) är tvetydig, eller
b) är felaktig på ett sådant sätt att dess verkliga innebörd är omöjlig att fastställa, eller
c) är regelstridig.
9. Om vid den överenskomna tidpunkten för fortsatt spel
a) den spelare som ska besvara förseglingsdraget är närvarande, öppnas kuvertet,
utförs det förseglade draget på schackbrädet och startas dennes klocka.
b) den spelare som ska besvara förseglingsdraget inte är närvarande, ska
hans klocka startas. När han anländer, får han stanna sin klocka och tillkalla
domaren. Kuvertet öppnas då, och det förseglade draget utförs på schackbrädet.
Därefter startas åter hans klocka.
c) den spelare som förseglade draget inte är närvarande, har hans motståndare rätt
att skriva sitt svarsdrag på protokollet, försegla sitt protokoll i ett
nytt kuvert, stanna sin klocka och starta motståndarens klocka i stället för
att göra sitt svarsdrag på normalt sätt. Om detta sker, ska kuvertet lämnas till
domaren för säker förvaring och öppnas vid motståndarens ankomst.
10. Partiet är förlorat för den spelare, som anländer mer än en timma för sent
för återupptagande av ett avbrutet parti (såvida inte tävlingens regler specificerar
eller domaren bestämmer annorlunda). Emellertid avgörs partiet på annat sätt
om den sene spelaren är den som gjort förseglingsdraget, om:
a) den frånvarande spelaren har vunnit partiet genom att det förseglade draget
sätter matt, eller
b) den frånvarande spelaren har åstadkommit remi genom att det förseglade
draget gör patt eller genom att en ställning beskriven i § 9.6 har uppkommit på
schackbrädet, eller
c) den vid schackbrädet närvarande spelaren har förlorat partiet enligt § 6.9.
11. a) Om kuvertet med det förseglade draget saknas, ska partiet fortsätta från
avbrottsställningen med klockorna ställda på de tider som gällde vid avbrottet.
Om de båda spelarnas förbrukade tid inte kan rekonstrueras, ska klockorna
ställas av domaren. Spelaren som har förseglat gör det drag på schackbrädet
som han uppger sig ha förseglat.
b) Om det är omöjligt att rekonstruera ställningen, annulleras partiet och ett nytt
parti måste spelas.
12. Om vid återupptagande av ett parti någon av spelarna innan han gör sitt
första drag påpekar att den förbrukade tiden blivit felaktigt angiven på någon av
klockorna, ska felet rättas till. Om felet inte korrigeras på detta sätt, fortsätter partiet
utan rättelse, såvida inte domaren anser att konsekvenserna skulle bli alltför allvarliga.
13. Tiden för pågående spel under varje spelperiod för avbrutna partier
regleras av domarens klocka. Starttid och sluttid ska vara tillkännagivna i förväg

I fall b) måste spelaren skriva ner slutställningen och bifoga ett uppdaterat protokoll.

br /br / domaren. Kuvertet öppnas då, och det förseglade draget utförs på schackbrädet.